Kritikerna mot kvotering har ofta som huvudargument att det är viktigare med kompetens än med kön och att inkvoterade skulle känna att man var just inkvoterad istället för rekryterad efter kompetens.
Jag håller med. All rekrytering och alla utnämningar ska ske med kompetens och lämplighet som ledstjärna. Ingen ska väljas eller väljas bort på grund av kön.
Men vad händer när man inte medvetandegör könsmaktsordningen vid tillsättningar? Är det verkligen så att man har kompetens och lämplighet som ledstjärna när 97 procent av ordförandena i av börsbolagsstyrelserna är män?
Drog Nyköpings fullmäktige (inkl. mitt eget parti) medvetet slutsatsen att den främsta lämpligheten att styra över det kommunala bostadsbolaget fanns nästan uteslutande bland män? Jag tror inte det.
Om vi inte aktivt arbetar med och är medvetna om könsmaktsordningen när vi väljer och tillsätter tenderar vi att kvotera in män. Kanske inte medvetet. Men utfallet talar sitt tydliga språk, vi kvoterar in män.
Hellst av allt skulle kvotering inte behövas och kön, ursprung och sexualitet skulle inte spela någon roll. Men så länge det män dominerar bolagsstyrelser och beslutande församlingar tycker jag att det behövs.
Läs annat jag skrivit om: Feminism, Internationella kvinnodagen, Könsmaktsordning, KvoteringLäs vad andra skriver om: Feminism, Internationella kvinnodagen, Könsmaktsordning, Kvotering