Johannes Krunegård

Den moderatledda regeringen har återigen visat prov på jojjopolitik. Förra valet gick Centern till val på att införa en miljöbilspremie (för övrigt den enda konkreta miljöpolitik alliansen gick till val på 2006). Miljöbilspremien infördes och var en lyckad reform. Trots det avvecklades premien för något år sedan. Nu går Centern till val med löften om en miljöbilspremie, igen.

För att leva under parollen ”vi är inte mot bilar, vi är emot utsläpp” riktar Centern förvånansvärt stora delar av styrmedlen till bilarna och inte till det fossila bränslet som är orsak till utsläppen. Miljöbilspremien är en bra idé men har en gigantisk lucka. Så länge det är billigare att tanka sin miljöbil med bensin istället för det förnyelsebara kommer folk att göra det. Och då är miljövinsten noll.

Miljöpartiets politik för minskade utsläpp från personbilstransporter bygger på flera ben. Samtidigt som vi höjer koldioxidskatten på fossila bränslen använder vi de resurserna skattehöjningen ger till att bygga nya biogasmackar. Så att de som är beroende av bil inte ska vara beroende av bensin och diesel.

Samtidigt vill vi införa ett stödsystem för bilar med låga utsläpp som finansieras genom avgifter på bilar med höga utsläpp. Vi finansierar helt enkelt moroten med piskan. Dubbel effekt skulle jag beskriva det som (med risk för att låta som att jag säljer rengöringsmedel).

Och inte nog med det! För att man inte ska behöva köpa ny bil för att minska sina utsläpp vill vi ge ett ekonomiskt stöd till de som vill konvertera sin fossila bil till en förnyelsebar.

Mot detta gröna knippe av åtgärder, både morötter, piskor och investeringar står en nygammal, borgerlig miljöbilspremie som på sin höjd kommer resultera i 5 000 ”supermiljöbilar” under kommande mandatperiod. Inga breda åtgärder och ingenting som får gemene man att komma på tanken att hälla något annat i tanken.