Peka på alternativen, Torstensson
Den svenska regeringen visar ett underligt ledarskap i klimatfrågan genom att sätta hälarna i för kilometerskatt för lastbilstrafik.
Därmed går de emot en enig klimatberedning som tycker kilometerskatt är ett bra sätt att minska vägtransporternas utsläpp. Det överraskande är kanske inte att den moderatledda regeringen inte riktigt lever upp till sitt miljöego, utan att Åsa Torstensson inte redovisar något alternativ.
Vägtransporternas utsläppskurva är en av de få som pekar åt fel håll. Så någonting måste göras. Om inte kilometerskatt, vad är då lösningen? Höjd bränsleskatt har Reinfeldt redan stängt dörren för. Vilka ekonomiska styrmedel vill man använda då?
Frågorna är många. Svaret är nej.
Torstenssons argument mot kilometerskatten är att Sverige är ett avlångt land och det inte finns några alternativ. Infrastrukturministern verkar ha låg tillit till sin egen förmåga att påverka. För är det någon som borde peka på alternativen och staka ut framtiden så är det hon, som ansvarig minister.
Miljöpartiets Karin Svensson Smith replikerade idag i SvD och föreslog att man skulle bygga järnväg på fyrfiliga motorvägar. Det är förvisso ett klokt och nytänkande förslag, men artikelns riktiga godbit är det här:
Trafikverkens lönsamhetsvärdering anges med så kallade nettonuvärdekvoter. Kalkylerna utgår från en 10 år gammal värdering av kostnaden för klimatskador. Enligt denna värderas varje kilo koldioxid till 1 kr och 50 öre. Värdet är löjligt lågt och stämmer inte med vare sig den förre världsbanksekonomens STERN:s eller försäkringsbolagens värdering av klimatskador. Undervärdering av klimatskadorna i kalkylmodellen leder till överskattning av nyttan för nya vägar samt det motsatta för järnvägar.
Så i alla de transportplaner som diverse regionalpolitiker nu håller på att knåpa ihop har vägtrafiken ett försprång i den samhällsekonomiska kalkylen. Om man, som i Sörmland, dessutom har ett antal planerade objekt med en nettonuvärdekvot på 0 eller lägre kan man verkligen fundera på vad vi gör med skattepengarna.