EU mot sina egna medborgare
På onsdag träffas EU:s justitieministrar i Stockholm för att förbereda det så kallade ”Stockholmsprogrammet”. Egentligen är det bara en rutingrej, vart femte år reviderar EU:s stater sitt säkerhetssamarbete.
Men den här gången är det inga små justeringar. Bland annat kommer alla EU stater börja dela underrättelseinformation med varandra, samordna lagstiftning så att hinder för övervakning undanröjs och upprätta särskilda flyktingläger utanför EU.
Stockholmsprogrammet är ytterligare ett litet steg på resan mot en EU som en stat. Och inte vilken stat som helst, utan en övervakningsstat.
Jag har svårt att tro att medborgarna i EU har valt sina politiker för att de ska stifta integritetskränkande lagar. Jag har svårt att tro att en majoritet av EU:s medborgare vill bli övervakade, misstänkliggjorda och integritetskränkta.
Det vi har sett de senaste åren är att makten har flyttats längre och längre ifrån väljarna. EU-maskineriet får större och större makt, och det är också därifrån som initiativen till många integritetskränkande lagar kommer.
Och när makten ligger långt ifrån medborgarna blir det lättare för makthavarna att stifta lagar att som medborgarna inte vill ha.