This message was paid for by…
Moderpartiet bjuder in de andra partierna till samtal om att frivilligt avstå från att göra reklam i TV4 under valrörelsen.
I Sverige råder det förbud mot åsiktsreklam. Det vill säga ”det inte förekomma meddelanden som sänds på uppdrag av någon annan och som syftar till att vinna stöd för politiska eller religiösa åsikter eller åsikter i intressefrågor på arbetsmarknaden.”
Men det gäller bara tv som marksänds från Sverige. Nu när till exempel TV4 fakta sänder från Finland och en hel del kanaler sänds via digitalt kabelnät förändras villkoren.
Vid en första anblick verkar det lite väl nervöst att inte tillåta partier göra reklam i TV. De gör ju reklam i magasin, på reklampelare och inte minst på ett otal taffligt ihopsnickrade plywoodskyltar i naturen.
Men de nyhetsförmedlande medierna har ett annat ansvar än de som endast finns till för att förmedla annonser. De ska granska makten och därmed också partierna. Jag vet att det finns många journalister som med rak rygg säger att de fullständigt skiter i vilka deras annonsörer är och vad de tycker.
Men ponera att Moderaterna skulle ha köpt annonsplats i den kanal som sände det omdiskuterade ”valstugereportaget” som enligt vissa var en av orsakerna till Moderaternas katastrofval 2002. Jag tror inte Moderaterna då skulle tvekat en sekund utan direkt stoppat all sin annonsering i den aktuella kanalen och dessutom gjort stor sak av det. Det skulle förmodligen resultera ett, inte helt obetydligt, inkomstbortfall för kanalen.
Exemplet är hypotetiskt. Men det belyser att om partierna blir annonskunder hos de som ska granska dem uppstår ett förhållande på två fronter. Och det tror jag varken är bra för medierna, partierna eller väljarna.
—
Läs även andra bloggares åsikter om Reklam, TV4, Politik, Val, Media
Fint att du till ”de nyhetsförmedlande medierna” inte räknar landets alla tidningar. Som ju tar in reklam. Även partireklam.
Sedan invänder jag också mot ditt hypotetiska exempel. Alla partier vill ju vara i en position att kunna styra medierapporteringen, där har du rätt. Men de allra flesta politiker inser att varje försök löper en alltför stor risk att i sig bli utdragen i ljuset av det attackerade mediet. En sådan publicering av försök till utpressning är förstås mer negativ reklam än något medium skulle klara av utan utpressningsförsöket, varför de flesta antingen avstår eller är jävligt försiktiga.
Jämför Perssons klantiga ”du investerar hårt i en borgerlig valseger” till Scherman (TV4) 2006. Det tog inte lång tid innan det florerade.
Dessutom är en kanal som TV4 inte beroende av enskilda annonsörer på det viset. Däremot gäller det stora delar av lokalpressen, framför allt på orter där det finns någon eller några större företag som utgör en stor del av annonsintäkterna själva.
Jag tycker det kan vara klokt att vara försiktig med annonsering i alla granskande medier, tidningar också.
Men reklamfinansierad tv är mer beroende av annonsörerna än tidningarna som även säljer prenumerationer och lösnummer.
Huvudpoängen är att om partierna annonserar i de medier som ska granska dem uppstår ett dubbelförhållande som kan komplicera mer än det gör nytta.
Ja, reklamfinansierad TV är mer beroende av annonser i stort. Men de är inte beroende av enskilda annonsörer. Slutar ICA att annonsera är det kanske ett avbräck, men TV4 lär inte ha några gigantiska problem att sälja platserna vidare.
Däremot är lokala medier ofta beroende av enstaka företagare. Testa gärna i din egen lokaltidning. Säkert finns det annonser där du känner igen, från företag som återkommer gång efter gång, år efter år. Företagen står inte på samma sätt på kö för att köpa annonsplats (åtminstone inte till tillräckligt pris), utan det är ganska få annonsvilliga företag som bär upp.
Dubbelförhållandet gäller för all reklam, våra medier ska ju granska Ica lika mycket som de ska granska Moderaterna.
FP gjorde TV-reklam redan 06 vill jag minnas… Stämmer inte det?