Folkpartistisk flumskola
Svenskan och DN skriver att Janne Björklund bestämt sig för hur det framtida betygssystemet ska se ut. Sex steg men tre kriterier blir det. Förvirrad flumskola? Jotack.
Modern pedagogisk forskning visar att betyg är onödig som drivkraft för att motivera elever. Men ändå väljer Björklund att blunda för vetenskapen och införa ett system från 1890-talet. Förlegad flumskola? You bet!
Det största problemet med svensk skolpolitik, oavsett vem som sitter i regeringen, är att den är så partiskiljande. Eftersom de flesta väljare har gått i skolan blir det ett politikområde som man lätt kan vinna politiska poänger på. Det gör att det sällan råder politisk enighet i skolfrågor.
Björklund diskuterade inte förändringarna i betygssystemet med de andra partierna innan dagens utspel, utan bjuder in till remissrunda efter, när regeringen redan bestämt sig. Det blir som att säga ”Så här ska vi göra, nu ska vi bara komma överens om att jag har rätt”.
Med det arbetssättet blir kontinuiteten lidande och skolan får inte den arbetsro Björklund så ofta pratar om.
—
Andra bloggar om: Skola, Björklund, Flumskola, Folkpartiet
”Modern pedagogisk forskning visar att betyg är onödig som drivkraft för att motivera elever.”
Häpnadsväckande nya rön! Skulle vara intressant att få några belägg för eller källor till den slutsatsen.
Förlåt, jag var lite slarvig. Nu finns en länk till en artikel i Fokus i inlägget.
Om man klassar begreppet flum i debatten om skola som hur betygsskalan är utformad man ganska enkelspårig. I Björklunds begrepp flumskolan ligger betydligt mer än så. Men visst betygen är ju en del…
Men vad är dåligt med att man anpassar betygen i skolorna efter Bologna-processen? Mer vetenskapligt än så blir det nog inte, eller?? Betyg är ett verktyg för lärare att hjälpa och motivera elever, samtal en annan. Är man inte nöjd kan man överklaga och föra fram sin talan.
Alla steg bort från ”flumskolan” mot en skola där ordning och studiero finns är väl bra, eller?
Jag tror inte att betyg i allmänhet eller fler betygsteg i synnerhet bidrar nämnvärt till ordning och studiero. Särskilt inte när de är vagt utformade och ändras varannan mandatperod.
Därför är min poäng att det hade varit klokare att tillsätta en parlamentarisk utredning i syfte att få till stånd en blocköverskridande överenskommelse som står sig under en längre tid.
Då kanske elever och lärare skulle kunna få arbetsro.