Att vara en rutig människa
För kanske ett år sedan började jag förstå hur jag tänker. I mitt huvud ritas det ständigt upp rutor, lådor och flöden. En vecka blir 7 rutor med olika färger, en styrelse blir en rektangel, ett projekt blir en boll.
Oavsett vad min hjärna vill beskriva för mig så gör den det med små rutor och pilar. Det är med andra ord inte konstigt att excel är mitt favvoprogram.
För mig funkar rutorna och strukturerna som en nödvändig begränsning så att jag kan vara trygg och kreativ. För utan något att hålla sig i vågar jag inte titta över kanten.
De gånger man möter en människa som är lika rutig som en själv kan man få hur mycket som helst gjort och fokusera på det som ska göras istället för att på hur det ska göras.
Mitt tankesätt gör mig nog i grund och botten väldigt stukturerad men det finns en stor nackdel. Världen är inte rutig.
Ständigt får mina rutiga excelark brottas med andras luddiga bomullsfluff. Och fluffet vinner så gott som jämt.
Det jädrans fluffet vinner jämt. Jag hatar fluffet.
Andra blogggar om ”fluff”!? Haha, jag vågar inte ens trycka mig vidare på den.. Bra, personligt, inlägg.
Bra beskrivning!
Johdan » Arkiv » Top Secret Drum Corps skrev 5 februari, 2008 klockan 16:03
[…] om det beror på min bakgrund i Kumla Musikskolas blåsorkester 3 eller om det beror på att min hjärna är fyrkantig men det är något med pampet och strukturen som tilltalar […]
Don’t break the chain - Johdan skrev 10 maj, 2009 klockan 16:30
[…] som organiserar min tillvaro och gör livet lätt att leva. Kanske beror det på att jag har en rutig hjärna eller […]