Johannes Krunegård

Tal till den europeiska unionen med anledning av dess 50-årsdag.

Kära EU!

Jag vet att vi under åren inte varit de såtaste vänner. Eller snarare, jag har inte varit din såta vän. På min lista av oförätter gentemot dig finns bland annat den gången då jag satt i vialundskolans aula och inför fullsatt auditorium hävdade att du var ett hot mot det svenska snuset. Kära EU, jag hoppas att du har i ditt hjärta att förlåta mig. jag visste inte hur fel jag hade.

Vidare minns jag, inte utan viss ånger, alla de gånger jag baktalat dig inför vänner, bekanta och familjemedlemmar.

Sedan dess har du blivit större och jag har nog också lagt på mig ett och annat kilo. Du har skaffat dig en egen valuta och jag har också gjort ett försök (men kassörskan på systembolaget var måttligt intresserad av mina egenhändigt ritade johdan-sedlar).

Men större än ångern över mitt agg emot dig är hoppet om att du och jag kan bli riktigt goda vänner.

På vägen mot vår livslånga vänskap vill jag, fylld av respekt, ge dig några råd som jag innerligt hoppas att du kan ta till dig för att överbrygga den klyfta som fortfarande finns mellan oss.

För det första; Snälla, sluta slösa dina pengar på subventioner till jordbruket, de gör mer skada än nytta. Gör istället som jag kasta bort pengarna på att tillfredsställa ett vagt motiverat behov av tekniska prylar och attiraljer, det är modernare och framförallt snällare mot andra som också vill sälja jordbruksprodukter globalt.

För det andra; Lär dig att prioritera. Vissa långsiktiga problem måste lösas innan man kan ta tag i de kortsiktiga. Ibland måste man frångå sina principer för att lösa stora, långsiktiga problem.

För det tredje; Lyssna på dina delar. Kom ihåg att Du, utan dina delar, inte skulle finnas alls. Det är viktig att lyssna på och visa respekt för de delar som vill gå före på sin egen väg. Gör som jag: om min mun vill prata så får den det, utan att min hjärna behöver ha något med saken att göra.

Om du lovar att ta till dig mina råd lovar jag att i grunden omvärdera min inställning till dig. Jag har förhoppningar om att Du och jag kan mötas i en omfamning fylld av förtröstan, tillit och framtidstro.

Leve det europeiska samarbetet! Det leve! Hipp hipp…
Andra bloggar om: EU, 50 år, tal
:i: