Etiketteringens elände
Svenskan rapporterar idag att bara 6 av regeringens ministrar kallar sig feminist utan förbehåll.
Jag utgår ifrån att alla däremot tycker att det är viktigt att göra något åt de omotiverade skillnader som finns mellan kvinnor och män i arbets-, familje- och samhällsliv.
Jag misstänker att de som inte vill kalla sig feminist snarast reagerar mot ordet, etiketten och inte innebörden, definitionen.
Jag tycker att en diskussion om huruvida man är feminist eller inte, är precis som alla etikettdiskussioner, hyfsat meningslös. Det viktiga är inte vad man kallar sig utan vad man tycker och gör.
Därför blev jag lite besviken när jämställdhetsminister Nyamko Sabuni i P1-morgon har så lite att komma med på området. Hon lovar mycket som ska komma men har levererar inget konkret.
Jag blir lite besviken på att du måste avsluta med att ge minuspoäng till jämställdhetsministern, känns som att du agerar standard opposition som måste hitta ett sätt att vrida det så att ”motståndarna” gjort något fel. Positivt överraskad att du tar upp denna korkade undersökning och dess vinkling, besviken på att du vrider på det.
Som du vet har jag ju kommit med ett önskemål att höra dina åsikter om Bildts optionsaffärer och om du håller med Peter Eriksson om att Bildt ”gjort sig politiskt omöjlig” och borde avgå. Själv tycker jag att det var ett ganska fånigt krav av Eriksson (som är stolt över att han själv brutit mot lagen när han gömde flyktingar), och jag funderar nu därför om det ens är möjligt för dig att exempelvis kritisera Eriksson för detta uttalande i din blogg eller om du känner dig tvungen att bara kritisera miljöpartiets motståndare.
Kan tillägga att min förfrågan i hur kritiskt mot miljöpartiet du kan vara inte beror på att du ännu inte kommenterat optionsaffären, utan har sin grund i att alla dina inlägg verkar få en oppositionsvinkling.
Jag tycker det är sorgligt att Sverige har en jämställdhetsminister som inte kallar sig feminist. Men jag är inte vare sig förvånad eller chockad, så, Jaxell: det är inte så konstigt att Johannes kritiserar nya regeringen, det finns ju ingen hejd på hur dåliga dom är.
Det var iofs inte det som jag frågade Johannes om, men för att ta det här med jämställdhetsministern. Att, bara för att hon inte kallar sig feminist, tro att hon inte tycker att kvinnor och män ska leva under jämställda former är som att anklaga henne för rasism om hon uttrycker sig restriktivt i någon invandringsfråga. Hon är kvinna och jämlikhetsminister. Hon är svart och intergrationsminister. Är det inte lite att gripa i luften när man klagar på att folk inte vill sätta en diffus stämpel på sig? (jag tror exempelvis att du och jag har olika syn på feminism). Det är som att kalla någon som sysslat otaliga år åt fredsarbete i mellanöstern för osympatisk.
Jag gör ingen hemlighet av att jag hellre velat haft en annan regering. Dels på grund av att den nuvarande har brister i sin jämställdhetspolitik men framförallt för att de inte tar framtidsfrågor på allvar.
Därför får mina inlägg en tydlig oppositionsvinkling, konstigt vore väl annat?
Någon gång kanske jag skriver ett inlägg om den moraliska skillnaden mellan att gömma flyktingar och vissa andra typer av brott. Men inte idag.
…kan bara tillägga att termen feminsim i sig betyder just jämställdhet. Säger man sig vara mot feminism så låter det i mina öron antingen obildat (man vet inte ordets innebörd eller de olika riktningar inom den numer ”stora” termen feminism) eller bakåtsträvigt. För det andra ligger det en definitionsmässig skillnad även i jämlikhet och jämställdhet, då jämställd snarast syftar på skillnader i kön – jämlikhet på skillnader mellan ex etniska grupper. För det tredje, jag tycker att man ska kunna kritisera någons uttalande om jämställdhet även om den som säger orden är tjej? Att inte göra det utgår i sig från en ojämställd synvinkel, är det jämställt så borde väl rimligtvis vem som helst kunna kritisera det, oavsett vem som sa orden? Liknelsen med fredsarbetaren haltar något, då den handlar om person faktiskt bevisligen gjort något – inte att acceptera det någon säger på grund att yttre attribut, så som kön eller hudfärg, utan någon bevis på handling.
…och jag kan också tillägga att debatten om etiketter egentligen är onödig, att sakfrågan och vad som verkligen görs är det viktiga. Det svåra är bara att föra en saklig diskussion i ett ämne där alla skall tillåtas göra sina egna subjektiva tolkningar av termer, hur vet man då någonsin vad någon menar, egentligen?
Fast nu har ju ingen av dessa sagt att de är emot feminism va, eller har jag fel? Att säga att feminism är så enkelt som en synonym till jämställdhet är också lite enkelt då det finns många grenar av feminismen som tycker olika saker, och gör man då så enkelt att man stämplar sig som feminist så kan det tolkas på olika sätt. Kanske man vill ha kvotering? Kanske man tycker att män försöker underordna kvinnor? Kanske man accepterar att det finns skillnader mellan kvinnor och män eller så kanske man tycker att det inte spelar någon roll. Så att säga ”jag är feminist” tycker jag säger mycket mindre än ”jag är för jämställdhet/jämlikhet, då är det bättre att inte säga att man är feminist.
Där kommer samtidigt en annan frågeställning. Har dessa ministrar sagt att de inte är feminister eller har de inte sagt att de är feminister. Hur tolkade de frågan? Vad är skillnaden mellan ”jag kallar mig inte feminist” och ”jag kallar mig icke-feminist”.
Sist men inte minst, jag sa inte att man inte fick kritisera ett uttalande om jämställdhet, jag vill bara få fram poängen att man inte ska tro att en kvinnlig jämställdshetsminister tycker att kvinnor ska vara underordnade män bara för att hon inte kallar sig feminist. Visst kan hon säga korkade saker, men börjar man döma henne efter vad hon kallar sig eller inte kallar sig är man nog ute och slirar lite.
Du sätter precis fingret på varför hela etikettdiskusionen är onödig. Alla har sin egen definition av feminism och därför blir det enda vettiga svaret på frågan ”Är du feminist?”, motfrågan ”Vad menar du med feminism?”.
Men, Jaxell, jag tycker du har en förmåga att se allt så svart och vitt. Bara för att Sabuni inte är feminist (vad nu det kan innebära) tror jag inte att hon inte vill arbeta för män och kvinnors lika rättigheter och möjligheter.
Men politik är att prioritera, man kan inte göra allt och då måste man välja vad man ska jobba med. Moderatregeringen valt att inte prioritera jämställdhetsfrågorna och det tycker jag är tråkigt.
Man har tagit tillbaka ett förslag som förra regeringen la som syftade till att regeringen som arbetsgivare skulle verka för lika löner bland sina anställda. Det är helt naturligt att en ny regering tar tillbaka en gammal regerings förslag, men det tragiska är att de har ersatt det med… ingenting.
Faktum är att jag inte trodde att du trodde att Sabuni inte vill arbeta för män och kvinnors lika rättigheter, den frågan uppstod bland kommentarerna och inte från dig och ditt inlägg.
Håller med, det är tråkigt att det förslaget togs tillbaka.
Bara en retoriskfråga, vore inte det rimliga vara att inte vara feminist, om vi nu ser feminist som motsatsen till ”maskulinist”. Det naturliga borde väl vara att vara lika mycket av varje om man ska vara jämställd.
Sen måste jag faktiskt reagera på följande:
”Någon gång kanske jag skriver ett inlägg om den moraliska skillnaden mellan att gömma flyktingar och vissa andra typer av brott. Men inte idag.”
Även om jag inte vet säkert så är det en tydlig antydan till att Bildt begått ett brott. Detta har han bevisligen inte gjort eftersom utredning är nedlagd just på grund av brist på bevis. Frågan om Bildts optionsförmåner måste vara en av de största icke-frågorna i svensk historia. För det första har han inte gjort nått fel, för det andra har han inte ens gjort nått omoraliskt och för det tredje har han bara gjort något som alla andra (inkl. kommentörer på den här sidan) också skulle gjort om de fick chansen. Bildt har fått betalt för ett genomfört uppdrag, varför i hela fridens namn ska han belastas för det bara för att han råkar bli minister. Varför skulle han vara jävig i frågan när han själv ej har några ekonomiska intressen kvar i ett företag och varför ska inte han som alla andra få knyta kontakter i sitt arbete.
Bara för att jag har ett jobb som konsult för ett amerikanskt företag och får lön från dem, är jag då jävig i frågor rörande amerikanska managementkonsultbolag om jag blir minister om ett år…OCH…ska jag då behöva betala tillbaka min lön jag tjänat till dess (och optioner/aktier som man faktiskt får även på min opretentiösa nivå): TRAMS!!!
Det här är ju massmediala no issues de måste ta till när de faktiskt inte klarar av att kritisera regeringen för dess arbete!
Jag tror att du Emil är lite fel ute i dina definitioner, men samtidigt understryker du min poäng i hur olika ordet feminist kan tolkas. Jag tycker inte att man ska kalla sig feminist bara för att undvika uppror från feminister, det är att stryka befolkningen medhårs. Feminism i mitt synsätt är att kämpa för kvinnors rättigheter, men att det ska vara en bra sak förutsätter ju att vi lever i ett ”maskulint” samhälle. Med den definitionen tycker väl isåfall jag också att alla i regeringen ska vara feminister, men i den definitionen tror jag också att alla i regeringen ÄR feminister.
Sedan tror jag inte Johannes antyder att Carl Bildt bröt mot lagen, han vill nog bara försvara att Eriksson ska kunna kräva att regeringen ska vara prickfria fast han själv inte är det. Under TV-licenshistorien så lät det ”de har brutit mot lagen, och det ska inte accepteras” medan det nu låter ”det är skillnad på brott och brott”.
Emil sätter fingret på varför etikettdiskusionen är onödigt svår och onödig. Enligt en definition borde alla vara feminister, enligt annan skulle ingen vara det.
Det viktiga för mig är inte vad man kallar sig utan vad man tycker och framförallt gör. Och än har inte regeringen imponerat med bländande handlingskraft på jämställdhetsarenan.
Jag är rörande överens på punkt ett. Bara FEI så debatterades just den här frågan i Godmorron Sverige i morse. Ta en titt på det, det var rätt intressant.
Nu är det dock dags att äta men i’ll be back!