Ingen ordning i betygen!
Jaha, nu är folkpartiet på’t igen. Jag fattar inte i vilken dammig kappsäck de hittar sina bakåtsträvande förslag. (Och av någon underlig anledning är det alltid major Janne Björklund som knuffas fram för att förmedla klavertrampen)
På tapeten nu är ett betyg i ordning och uppförande. Jag behöver inte fundera länge för att komma fram till att det är en dålig idé. Tänk er att en ung människa med koncentrationssvårigheter, problem med att verbalt uttrycka känslor och kanske struliga hemförhållanden öppnar betygskuvertet och får se att hon inte sköter sig, att hon stör och förstör för andra. Gissa vilken reaktion det framkallar. Uppmuntrar ett betyg i ordning och uppförande ordning och uppförande? Eller får det motsatt effekt?
Ett argument betygsivrarna ofta hasplar ur sig är att vi tidigt måste upptäcka barn med problem så att vi tidigt kan sätta in åtgärder. Vi ska diagnosticera våra barn. Jag menar att lärarna redan idag vet vilka egenskaper, tillgångar och problem deras elever har. (Om inte annat är de ju de som kommer sätta betygen om fp får som de vill.) Det är inte diagnosen som saknas, det är medicinen!
Barn i skolan behöver inte betyg, de behöver synliggöras. Idag finns det inte tillräckligt med vuxna i skolan för att varje barn ska få den uppmärksamhet och stöd hon behöver. Fyll skolan med speciallärare, skolsköterskor, flourtanter och vaktmästare så att varje barn kan gå till skolan och varje dag känna att hon möter trygga vuxna som lyssnar, ser och förstår. För det gör inte Janne!
Andra bloggar om: Val 2006, Folkpartiet, Jan Björklund, betyg, ordning och uppförande
Det jag tycker man ska fylla skolan med är inte vuxna, utan äldre ungdomar som är föredömen. Låt 15-åringar med dåliga egenskaper hänga med 25-åringar med bra egenskaper. Detta ger dessutom mer jobb åt de som strävar efter att komma ut på arbetsmarknaden och utbildning i pedagogik ska inte behöva vara ett krav.
Sant, dock tror jag att hitta bra föredömen bland arbetslösaungdomar är svårt. Inte för att de ungdomarna inte finns, det är jag övertygad om. Att hitta ”rätt” vuxna är också svårt, men lättare då de faktiskt har utbildats inom området.
Jag tror dock att ungdomar influeras mer av andra ungdomar, och givetvis tycker jag inte man ska ta in vilka som helst.